Sverige har inom kort en ny regering. Vägen dit verkar ha varit något krokig då det tog några veckor att komma fram till en överenskommelse mellan SD, M, KD och L. Att det har tagit så pass lång tid har kritiserats av bl.a. fd. statminister Magdalena Andersson som menar att "...det känns som att Ulf Kristersson inte riktigt har tagit in hur djupt oeniga man är i hans lag. Har man före valet sagt till svenska folket att man är överens så har man ett ansvar att sen leverera efter valet..."¹https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anderssons-kanga-mot-ulf-kristersson-grunden-for-fyra-resultatlosa-ar.

Värt att nämna i sambandet är att det tog över hundra dagar (dvs. över 14 veckor) efter förra valet för S att sätta ihop en minoritetsregering, som sedan brast och omformades ett flertal gånger i formationen Löfven I, Löfven II, Löfven III och Andersson I (+II). Sverige har alltså haft en mandatperiod med vacklande ledarskap och ett ovanligt stort mått av politiska konflikter, varvat med ett antal kriser såsom Coronapandemin, Cementakrisen, Coronakommissionens svidande kritik av regeringen, överbbelastade flygplatser, energikrisen, krig i Europa och ännu mer.

Jag tror därför att jag inte bara talar för mig själv när jag säger att jag hoppas att vi under kommande mandatperiod kommer få endast en regering, även om jag alltid varit och förblir kritisk till SD:s principprogram. Därför blir den nya regeringens överenskommelse, Tidöavtalet, intressant att undersöka. Vad är det egentligen dem olika partierna har fått igenom? Vad säger det om framtiden och verkar det rimligt? Det kommer udersökas i den här essän.

För att jämföra har jag försökt vaska ut vad varje enskilt parti framhåller ur avtalet. Huruvida en punkt helt och hållet kommer från ett parti är dock svårt att veta då förhandlingarna inte varit offentliga och eftersom nästan alla partier har anammat vad man tidigare ansåg vara SD:s främlingsfientliga eller "bruna" förslag. Detta är alltså ett guesstimate som bäst. Värt att nämna är också att SD och L inte har något officiellt material där dem lyfter fram enskilda punkter på sina hemsidor under skrivandets stund, så här fokuserar jag på vad partiernas ledare lyfte fram under presskonferensen den 14:e Oktober 2022.

SD	M2https://moderaterna.se/nyhet/overenskommelseforsverige/	KD3https://kristdemokraterna.se/arkiv/nyheter/2022/2022-10-14-overenskommelse-for-sverige---tidoavtalet	L
Paradigmskifte vad gäller invandring	Dubbla straff för gängkriminella	Ett nationellt ledarskap för vården. Frågan om ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap för sjukvården ska utredas. (Förstatliga vården)	Statlig styrning av finansieringen som ökar likvärdigheten i den svenska skolan.
Asylrätt till EU:s minimumnivå (från 6400 per år ner till 900)	Avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år	Adrianalagarna ska införas. Det handlar bland annat om kriminalisering av deltagande i kriminella gäng, anonyma vittnen och visitationszoner.	Mer undervisningstid och faktaorienterad skola.
Skärpta krav på invandrare	Visitationszoner	Reduktionsplikt för bränsle kommer minskas till EU:s miniminivå.	Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare.
Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring	Anonyma vittnen	Konkreta steg tas för ny kärnkraft i Sverige.	Ny friskolelag där man begränsar vinster om man inte levererar på kunskapskraven
Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden	Avskaffa dagens mängdrabatt	Utöka kärnkraften
Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller	Skärpta straff för vålds- och sexualbrott
Intensifierat återvändandearbete	Minskad invandring
Skärpta villkor för anhöriginvandring	Utöka kärnkraften
Utvisning på grund av bristande vandel
Skärpta krav för medborgarskap
Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad

På rak arm känns det som SD fått igenom flest punkter men att dessa har koncenterats kring "paradigmskiftet kring invandring".

Enligt SVT ⁴https://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-du-behover-veta-om-tidoavtalet ser avtalets punkter ut som följande:

KLIMAT- OCH ENERGI

• 400 miljarder garanteras till ny kärnkraft, Vattenfall ska omgående börja planera ny kärnkraft vid bland annat Ringhals.

• Införa ett högkostnadsskydd på el till drabbade hushåll och företag.

• Införa ett samlat elprisområde för hela Sverige.

• Inrikta energiforskningen på att möjliggöra en effektiv klimatomställning.

• Bygga ut infratsrukturen för laddstationer.

KRIMINALITET

• Möjligheten att hyra in sig på anstaltsplatser utomlands ska utredas.

• Tullens arbete ska utökas till att omfatta brottsbekämpande åtgärder.

• En möjlighet att utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

• Införa dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk.

• Ett system med anonyma vittnen ska införas.

• Vistelseförbud – exempelvis inom ett visst bostadsområde – ska införas för de som dömts för gängrelaterade brott, hedersbrott, extremism och våld i nära relationer.

• Straffrabatten för de över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för yngre och överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

• Utreda nationellt tiggeriförbud.

MIGRATION OCH INTEGRATION

• Förslag om att ta bort systemet med permanenta uppehållstillstånd ska läggas fram senast 2024.

• Utreda om att dra tillbaka uppehållstillstånd i flera fall – bland annat för de som inte längre ”uppfyller kravet för tillståndet”.

• Flera förslag för att ”öka kunskapen om möjligheten till återvandring”. Det ska främst gälla personer som inte integrerats.

• Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Utreda krav på bland annat egenförsörjning och kunskapskrav för de som vill ha medborgarskap.

• Rätten till familjeåterförening  ska inte vara högre än det som på EU-nivå bestäms till miniminivå.

• Utvisa människor ”av bristande vandel”. Man framhåller bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, prostitution, missbruk eller att vara med i extremistiska organisationer.

• Utreda och kartlägga problem kopplade till arbetskraftsinvandring.

• Utreda om nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

• Utreda statligt huvudmannaskap för vården.

• Inrätta en nationell vårdförmedling.

• Införa en nationell förlossningsplan, bland annat för att minska regionala skillnader.

• Utreda högkostnadsskydd för tandvård.

• Ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, och införandet av hemabort.

• Långsiktig plan för beroendevården i landet ska tas fram.

• Utreda språkkrav för personal inom äldreomsorgen.

SKOLAN

• Skärpa ägarprövning vid start eller köp av skola, ingen vinstutdelning första åren.

• Förbud mot vinstuttag för friskolor som inte uppvisar starka kunskapsresultat.

• Ökade befogenheter för lärare, exempelvis inga krav på skriftlig dokumentation för att avvisa elever från klassrummet.

• Minska det administrativa arbetet för lärare.

• Införa statlig styrning av finansieringen av skolan.

• Skärpa granskningen av skolor med konfessionell inriktning.

TILLVÄXT- OCH HUSHÅLLSEKONOMI

• Bromma flygplats ska bevaras.

• Aktivitetskrav för svenskar med försörjningsstöd.

• Införandet av ett bidragstak.

• Lägre bränslepriser.

• Sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri.

ANDRA SAMARBETSFRÅGOR

• Utveckla Public service-verksamheten – den långsiktiga finansieringen ska bibehållas.

• Grundlagsutredning om hur aborträtten kan stärkas.

• Stärka högstaligornas konkurrenskraft i den svenska elitfotbollen och elithockeyn.

Reflektioner

Som i mycket när det kommer till politik verkar det inte finns någon generell plan. En plan utan en tydlig steg-för-steg väg framåt, tidsestimat och tydliga delmål är nämligen inte en plan utan en önskelista. I denna önskelista ser vi en tydlig tendens: Liberala friheter krackeleras. Generellt i politiken är dessutom en "utredning" synonymt med "vi vill göra det men vet inte om det går". Det är också en catch-all för att man kan strunta i att införa något och fortfarande gjort det man sa. Eller tvärt om, göra en utredning som kommer fram till att något är en dålig idé och sedan implementera den ändå. I avtalet gäller det att många utredningar ska tillsättas så vi får helt enkelt vänta och se.

Hårdare straff och kontroll har ett pris

En sak som är älskvärt med Sverige är dess liberala friheter. Friheten att ha ditt hem och din kropp oinskränkt, att röra dig offentligt utan att bli monitorerad hur som helst och friheten att röra dig dit du vill är en hörnsten i svensk vandel. Det är nog inte kontroversiellt att påstå att många av ingreppen man vill göra i friheterna har sin grund i att friheten utnyttjas av kriminella till allas nackdel. Här kan jag hålla med men känner mig samtidigt kluven inför inskränkandet av integriteten bundet till geografiska områden i form av visitationszoner där polisen ska kunna få söka igenom personer helt utan misstanke på brott. Detta lär vara särskilt uppskattat av föräldrar som är på väg hem från förskolan med barnen.

Vi ska nu uppenbarligen också ha en särskild lagstiftning kring brott som "har samband med kriminella nätverk" som dubblerar straffens längd. Är detta att alla ska vara lika inför lagen? Jag vet inte! Samtidigt står våra fängelser överfulla och bygger temporära byggnader för att husa alla internater och planerna på utbyggnad verkar vara ganska tunna. Visst kan vi lösa detta genom att hyra platser i andra länder, men kan vi garantera att nivån blir den samma som inom landets gränser?

Elen och priserna

Sverige har haft en tämligen orealistisk och oansvarsfull energipolitik, representerad av både höger- och vänsterallianser under flera Decennier som hade varit omöjlig att driva om den genomsnittlige politikern hade en grundläggande eller till och med rudimentär kunskap kring hur elektricitet fungerar. I dagsläget finns inget realistiskt sätt att skapa stabila elpriser och en förutsägbar elleverans utan stora (läs: massiva) turbiner. Dessa kan inte få sin energi från vind eller sol i Sverige. Alternativen vi har kvar är tre: Kärnkraft, Vattenkraft eller Förbränningskraft (Gas, kol, diesel/bensin, ev. sopor). Vi har länge varit en del av det europeiska nätet och haft ett krav på oss att reservera en del av effekten för export, samtidigt som vi lagt ned vissa reaktorer i onödan och gjort det svårt eller omöjligt att bygga ny kärnkraft.

Även i dagsläget ser lagrummet ut på ett sådant sätt att ny kärnkraft kommer ta många år att etablera, inte minst för att man likt politikerna verkar hävda, inte bara kan smälla upp nya reaktorer utan att dessutom skala infrastrukturen. Allt detta kan ta flera eller många år innan första spadtaget på grund av den massiva byråkrati som krävs kring tillstånd och planering. Att vattenkraft "omgående" ska börja planera ny kärnkraft innebär alltså att vi kanske har ett nytt kärnkraftverk eller fler reaktorer på plats inom ett decennium eller mer. Det kommer alltså förhoppningsvis att gynna nästa generation men löser inte dagens läge på något sätt. Särskilt inte eftersom man ska bygga ut laddstolpar för bilar och subventionera elpriser. I praktiken underlättar man alltså för ökad elanvändning samtidigt som man inte har några konkreta lösningar på situationen idag, inte för att det finns några snabba lösningar till hand, men ändå.

Det hade kanske varit på sin plats att öronmärka pengar för att inleda en energibesparningskampanj för allmänheten. Enligt de estimat jag har läst behöver vi spara några enstaka procent för att undvika strategisk nedstängning, så varför inte satsa på det som finns nära till hand?