Det stora problemet

Källarbostäderna inbringar mera för sina värdar än palatsen, d.v.s. de innebär för honom den större rikedomen, eller för att tala nationalekonomiskt, de innebär en större rikedom för samhället. - Och på samma gång som industrin spekulerar i behovens förfining, på samma gång spekulerar den i deras råhet, om än i deras artificiella råhet. Den sanna tillfredsställelsen av dessa behov är bedövningen, denna skenbara tillfredsställelse av behoven, denna civilisation innanför behovets råa barbari. De engelska spritbutikerna är därför sinnebilden för privategendomen. Deras lyx visar den industriella lyxens och rikedomens sanna förhållande till människan. De är därför också med rätta de enda folkliga söndagsnöjena som den engelska polisen behandlar med mildhet.

Marx Ekonomiska-filosofiska Manuskript, 1884, Behov, produktion och arbetsdelning, XVII

Kärnan av Marx läror är en till synes hjärtevärmande tanke om människan som en kreativ varelse som vill och behöver lägga ner sin själ i det hon externaliserar i världen. Människan är rädd för att bli gjord till en främling för sin omvärld och sina skapelser och denna rädsla bör tas på högsta allvar. System som inte tillgodoser människans kreativa behov och ser till att människan blir en del av det hon skapar blir för Marx inhumana och det var också detta han menade att Kapitalismen var.

Marx hade en så stark betoning på det materiella och materiell produktion att han klart och tydligt hävdade att det var just detta som skilde människor från djur. "Man kan säga att människorna skiljer sig från djuren genom medvetandet, genom religionen eller genom vad som helst annars. I verkligheten upphör de att vara djur så snart som de börjar producera sina livsförnödenheter", skrev han I "Den tyska ideologin" (1845-46, A. Ideologier i allmänhet, den tyska i synnerhet)

Hela historiens gång pressas sedan genom en tämligen snäv mall som utgör detta perspektiv. Så fort en ojämn fördelning av arbetet uppstår kommer med detta även orättvisor. Så fanns slaveriets prototyp i arbetsfördelningen mellan kvinnor och män i stamsamhällen, vidareutvecklas genom antikens stadsbildning och urbanisering fram till utvecklingen av privategendom.

Eftersom det finns en skillnad mellan fabriksägarna och arbetarnas inkomst - profit - och förutsättningar så råder en stor orättvisa. Förvisso skapas också en form av trygghet och en yttre glans av lyx men detta är att efterlikna närmast en drog som inger en falsk trygghet. För Marx är profit en form av missbruk av arbetaren. Om fabriksägaren redistruberade profit tillbaka till arbetaren skulle hon inte behöva jobba lika mycket, inte minst tack vare alla teknologiska framsteg. Men detta sker inte och istället blir arbetet något hälsofarligt som arbetaren beror på till förmån för fabriksägaren.

Alienationen framträder såväl däri, att mina livsförnödenheter tillhör en annan och att min önskedröm är en annans oåtkomliga ägodel, som att varje ting är ett annat än det självt, att min verksamhet är en annan, ja till sist - och det gäller också för kapitalisten - att den omänskliga makten härskar.

Marx Ekonomiska-filosofiska Manuskript, 1884, Behov, produktion och arbetsdelning XX

För Marx blir kapitalismen alltså en maskin genom vilken människors individuella framtida hopp och förnödenheter ligger i händerna på någon annan och detta är ett symptom på att en omänsklig eller "ond" makt härskar och förhindrar en utopi från att uppstå. Här kan många paralleller dras med kristen eskatologi. Utopin, eller Gudsriket på jorden, kommer först infinna sig när Ondskan besegrats, men här är det upp till människorna att göra revolt och resa sig upp själva.